söndag 18 maj 2014

Karta över hela cyklingen.


För att kunna se kartan mer detaljerat:

1. Högerklicka på den och välj "spara som".
2. Sök upp den sparade bilden i "hämtade filer" eller var du nu valde att spara den.
3. Klicka på den, så den öppnas i din fotovisare. Där kan du förstora den med hjälp
    av förstoringsglaset med ett plustecken inuti.

torsdag 25 oktober 2012

Marseille Airport - Sverige, 2,5 h med flyg, 42 dagar med cykel!

Vaknade bägge två klockan 05.30 i morse! Inte av resfeber utan av matförgiftning! Vi spydde och hade diarreé, som jag aldrig upplevt tidigare! Har tre tänkbara förklaringar: antingen de råa musslorna häromkvällen, men tycker att det var ganska länge sedan! Eller den fileade kycklingen, som vi åt till lunch när vi kom fram till hotellet. Hade dock bara förvarat den ca 4 timmar i isolerad väska, så det verkar också lite otroligt! Återstår så grönsalladen, som vi fick till "förrätt" i hotellets restaurang igår kväll! Vi åt sedan olika huvudrätter, så med tanke på att den dessutom smakade ganska illa (väldigt besk!) håller vi den för troligast orsak!
Frukost var bara inte att tänka på! Sov till halv nio, då vi gick ner med vår packning och fick hotellets skyttelbuss att köra oss till flyghall 1. Gratis - tycker det är fin service!
Hämtade ut och betalade för förvaringen av våra cyklar, totalt 150€ för att få dem förpackade och förvarade en vecka!
En cykel i paket är ganska stor, två cyklar i paket är jättesvåra att hantera! Är man dessutom spyfärdig, så blir det ännu värre!
Alla löften om att det skulle funka med cyklarna, fungerade dock! Vagnen med cyklarna föll vid ett tillfälle omkull - de stod på högkant för att få plats bland alla människor. 0ch smällen, när de föll, var oerhörd! Folk hoppade till och skrek till, liksom även jag!
Kartongen fick ett hål, som tydligt visade, att pedalerna ej var bortmonterade, men "pas des problemes", sa ju killen som utfört arbetet, och jag förlitade mig på hans erfarenhet!
De olika tjänstemännen, som tog hand om administrationen och bortfraktandet av cyklarna från bagageinlämningen, gjorde dock INGEN min av att hjälpa till med att lyfta av och på bandet etc! Man förväntas klara sånt helt själv, även om man är nästan 70 och alldeles genomsvettig p.g.a. matförfgiftning! En kille i Air-France-skjorta gjorde dock en insats och hjälpte mig styra och skjuta på en bra bit. Det svåra var inte bara att hantera vagnen, man såg ingenting heller bakom de höga kartongerna!
Air France ville ha ytterligare 110€ för själva frakten till Sverige, så totalt kostade cykelhanteringen oss 260€, dvs säga ca 2200 kr. Det ska ställas i proportion till våra biljetter, som kostade 1800 kr för två! Alltså är det dyrare att transportera och förvara cyklar än att transportera människor. Å andra sidan fick de slita rätt ordentligt med cyklarna - satt precis bredvid lastluckan på planet, när de lastades in, och jag är glad åt att planets ljudisolering besparade oss de värsta svordomarna, som vi såg undslapp dem!
Själva flygresan gick hyfsat, även om det var nära att Inga-Lis var tvungen att rusa före i toa-kön för att spy!
På Kastrup kunde jag inte hålla mig längre, jag städade toaletten så gott jag förmådde utan någon toa-borste, och sen tvättade jag mig ordentligt!
Vi blev kungligt mottagna av Joakim och Linda, som mötte upp med svenska flaggor, målsnöre och bubbel ! Sparade dock det sistnämnda p.g.a. vår sjukdom!
Hemma igen, efter 49 dygns bortavaro! Känns lite konstigt!
Inga-Lis har sovit ända sen vi kom in i lägenheten, jag är betydligt friskare än hon. Vi har 38, resp 39 graders feber, och egentligen ska man väl plussa på en halv grad med muntermometrar!
Har varit och handlat till frukost, om vi nu kan få ner någon!
Härmed är nog bloggen ett minne blott! Kommer att redigera den lite och byta ut en hel del bilder mot dem, som jag tagit med den "riktiga" kameran!
Tack alla, som följt med på vår resa! Det har varit enormt stimulerande att se räkneverket ticka iväg till över 3000 besök! Alla mail och sms har också ingjutit mod, när det ibland känts lite motigt! En del av er har t.o.m. ringt till oss! Några har varit så snälla, att de t.o.m. besökt oss ett tag, tack Gerd och Pelle och Lena och Jonas! Speciellt vill vi också tacka Lisa och Lasse, som genom sin gedigna cykelerfarenhet på bl.a. samma sträcka, gett oss mängder av värdefulla tips!
Hoppas att vår lilla berättelse kan inspirera någon till att utföra något i samma stil! Det ÄR ett fantastiskt sätt att resa på, och framför allt ett utomordentligt sätt att träffa massor med underbara människor! Skulle bli förvånad, om inte en del av mötena kommer att resultera i framtida vänskap!
Cykla lugnt och kram på er!

onsdag 24 oktober 2012

Carry-le-Rouet - Marseille Airport Provence

Börjar få stark hemlängtan nu! Vädret har varit väldigt soligt, men trots det bara ca 18 grader, alltså inget badväder! Har åkt tillbaka till flygplatsen och tagit hotell där. Lämnat tillbaka bilen, hade kört 45 mil den här veckan, ungefär en normal cykelvecka! Men så mycket bekvämare!
Funderade över hur resandet är idag, jämfört med förr.
Min mormor Annie reste tillsammans med en väninna per segelfartyg till Kina i början av 1900-talet. Tror att det var väninnans man, som ägde rederiet, som fartyget sorterade under. De hade säkert all den lyx, som den tiden kunde erbjuda, men trots det saknade de en viktig sak, som vi idag betraktar som självklar under en resa: kommunikation med nära och kära. Utan den blir man ganska isolerad efter bara några dagar på resande fot, kan jag föreställa mig! Min mormor löste det genom att varje dag skriva ett brev till sina föräldrar. Breven kunde hon ju dock  inte skicka iväg, av lätt förståeliga skäl! Istället sparade hon alla breven i sina prydligt adresserade kuvert i buntar, som hon sammanfogade med prydliga snören! Breven finns kvar, har sparats av min mor, som gick bort förra sommaren. Jag har bara inte haft tillfälle att sätta mig ner och läsa dem ordentligt ännu. Har dock hört henne berätta om resan och förstår, att läsningen kommer att bli intressant!
Under vår resa, som bara varat 49 dagar, mormor var borta flera månader, har vi ibland känt oss lite isolerade från vår vardagstillvaro, trots daglig kommunikation med anhöriga och vänner via telefon och internet! Hur kände man sig då inte under en resa för hundra år sedan? Tänk på upptäckarna Andre', Shakelton, Amundsen, Nordenskjöld m.fl. som var borta  halvårsvis, ja, ibland flera år!
Ska bli spännande att se, om cyklarna, som inte är paketerade enligt Air France's regler, kommer att godkännas vid incheckningen! Ska vara där två timmar innan incheckningstiden, för att eventuellt hinna åtgärda dem!
Natti!
Tyvärr gick den ordinarie kameran sönder, gick ej att ladda, så de sista två dagarna av vår resa saknar "riktiga" bilder!
Sista dagen blev, p.g.a. vår magsjuka, så jobbig, att vi hade fullt upp med att klara att checka in cyklarna, bagaget och oss själva, så några bilder blev det överhuvud taget inte sista dagen! 

OBS helikoptern vid sidan av bilen!

Kvällsmat på hotell Ibis vid flygfältet.

Hotellet vi bodde på.

tisdag 23 oktober 2012

Aix-en-Provence - Carry-le-Rouet ca 50 km.

Solen var lite svårflörtad, visade sig då och då på morgonen, men nattens åskoväder fanns fortfarande dokumenterat genom de stora vattenpölarna.
Vi bestämde oss för att lyda turistkontorets råd och köra mot St-Antonin-sur-Bayon.
Jag har kört bil på många branta och smala vägar i mitt liv, bl.a. i Österrike, men denna väg överträffade det mesta av vad jag tidigare upplevt! Man nästan mötte sig själv i kurvorna, samtidigt som ettans växel ibland upplevdes som kraftlös! Det gällde att ha full gas nästan hela tiden! Normalt brukar serpentinvägar vara lite utbreddade i kurvorna, så att man ska kunna mötas där, men denna väg var tvärtom! Kan omöjligt föreställa mig, hur man skulle ha kunnat mötts där, och över alla under: vi mötte INGEN på en hel mil, där det var som brantast och smalast! Efteråt funderade jag på om det hade varit enkelriktat, men så var det inte; vi hade helt enkelt haft sån tur att vi ingen mötte! Vyerna uppe i passet var helt fantastiska! Tyvärr var nog mina passagerare för skrämda för att dokumentera allt med sina kameror, men minnet ska länge hänga kvar!!!
Så småningom blev det dags att återvända till flyget i Marseille - Lena och Jonas släpptes av där vid 13-tiden.
Så var vi åter ensamma! Men nu hade vi plats för att skaffa oss de resväskor vi kommer att behöva, när vi själva flyger hem.
Efter två och en halv timmes sökande efter resväskeaffärer, fann vi till slut ett gigantiskt Carrefour i Vitrolles! Var bland det största köpcenter jag sett, helt i klass med 'Walmart' i USA!
Där köpte vi varsin väska för 25€ stycket.
Därefter valde vi ut Carry-le-Rouet som ett passande etappmål, och det visade sig motsvara våra förväntningar: en underbar liten kustby a la Cassis! Installerade oss på 'Hotel Arena' och tog en skön promenad längs stranden.
På kvällen gick vi till en restaurang nere vid hamnen, där de serverade 'Moules marine'' för 7€. Eftersom vi ätit en ganska stadig lunch, tyckte vi att ett dussin musslor, likt dem vi åt härom kvällen, gott skulle räcka för att stilla vår hunger. Vad vi inte märkte, var att stavningen av kvällens rätt skilde sig mot den tidigare ätna: den hette 'Moules mariniere'. Det extra 're'-et på slutet, betydde att de var marinerade och kokta i vitt vin. Dagens val var endast marinerade, dvs råa, LEVANDE! Dock, med nordisk (eller kanske 'mordisk') beslutsamhet lyckades vi dock peta i oss hela dussinet, men måste erkänna, att de kokta är MYCKET godare!
Tänk vad ett utelämnat 're' kan ställa till!
En kaffe med 'bjud-avec' samt en whisky på hotellrummet återställde dock (hoppas vi!) magens bakterieflora till det normala!
Får magen dessutom lite sömn, ska den väl hunnit repa sig tills imorgon!
Efter "skräckfärden".

"Grytans" väggar gick upp mot 1100 m.ö.h.




Höns med fjäderklädda ben!





Ensamma igen i Carry-le-Rouet.


Turistbyrån i byn.







Någon form av gurk-pumpa-växt?


Vad är detta?




måndag 22 oktober 2012

Saint Cyr - Aix-en-Provence ca 80 km.

Solen sprack fram vid åttatiden. Dock var det inte så varmt i luften att badet lockade, 'bara' 19 grader!
Åkte mot Aix-en-P. Vägen vid Cassis är verkligen helt fantastisk - är som att åka 'Route Napoleon' ner till Nice, ett höglandskap utan träd, med milsvid utsikt! Påminner lite om svenska fjällvandringar över trädgränsen!
Fick ett bra hotell i Aix, och tog lunch på inhandlade varor på rummet det första vi gjorde. Vi satt i 'trädgården' och solen stekte underbart varm!
Gick sen en tretimmars stadsrundvandring och besåg alla underbara byggnader, gränder och affärer! Drack kaffe på ett trottoarkafe' och njöt av livet!
Tog en timmes siesta och gick sen ut i nattens Aix. Hittade en trevlig restaurang, där vi, trots att vi var i Frankrike, åt fish'n chips, gjorda på friterade räkor. Smakade riktigt gott!
Tillbaka på hotellet 'le Concorde' satt vi och pratade över ett glas öl till halv tolv. Nu ska det bli skönt att somna in till åskmullret och hällregnet utanför!
Vilken tur vi har, som fått regnet, när vi varit inomhus de sista dagarna!
Kaffe i Aix-en-Provence.


Gatorna är så trånga att solen knappast hittar ner!


Te-butik.




Mitt i välfärden finns fattigdomen!








Saint-Sauveur Cathedral













Härliga elinstallationer!





Hotell de ville.





Jonas balanserar på ett bilhinder, som kan sjunka ner i jorden om man trycker in rätt kod på automaten t.h.



Lunch i hotellträdgården.

Fish´n chips!