Dormagen - Bonn (21 sept) 62 km.

Solen lyste i den höstkalla morgonen, när vi begav oss från det trevliga hotell Höttche i Dormagen. Cykelvägen blev bredare och bredare, ju närmare Köln vi kom. Efter ca 30 km siktade vi Kölnerdomen i fjärran. Nu var cykelbanan rena autostradan - minst 5 meter bred! Och värre blev det! Inne i själva Köln övergick den i "Uferpromenade" och hade då en bredd av uppåt 20 meter! Vi kryssade fram mellan turister och cyklister, stämningen var underbar! Nackdelen med att vara cykelturist är att man inte vågar lämna packningen ensam i storstad, och den är för tung att bära med sig. Så domen fick klara sig utan vårt besök den här gången. Har varit ända längst uppe i tornet för ett antal år sedan, så det var inget svårt beslut! Vi satte oss på en servering vid strandpromenaden och åt Frikadellen mit Semmel, ungefär som en hamburgare. Vilket underbart folkvimmel!
Köln är stort, och det tog oss nog tre timmar att passera.
Hotellen var fullbelagda på ett par ställen. I Bonns utkanter frågade vi en äldre gentleman om råd. Folgen Sie mich! sa han, och sen blev det åka av! Efter en kvarts cykling i Giro d'Italia-tempo (han hade el-cykel, den rackarn!), lämnade han av oss framför ett Ibis-hotell, som hade ett rum åt oss för ett i vårt tycke facilt pris, vana som vi var med mycket högre! Jag gav honom mitt visitkort och lovade honom en veckas gratisboende på Öland i maj eller september. Får se om han dyker upp! Cyklarna står i garaget och vi ska nu duscha och klä om,  innan vi beger oss ut på Bonns gator för att utforska, vad de har att bjuda.

Bro över en arm av Rhen till en ö.

Fårhjord strax innan Köln.

Första skymten av Kölnerdomen.

Kölns statusbyggnad!

Cykelvägen blir bredare och bredare!

Utflyktsbåtar överallt!

Järnvägsbro över Rhen.

Domen repareras ständigt!

Här, vid chokladmuséet åt vi lunch.

Bayer-Werke - EN av anläggningarna!

Duisburg - Dormagen (20 sept) 56 km.

Morgonsol över Rhen.

Lämnade hotellet i något kyligt, men soligt väder. Cyklade genom allt värre industriområden. Kemijätten Bayer är stor härnere, de tillverkar allt från cd-skivor till medicin. Till detta behövs tusentals ton kemikalier varje år. Detta fraktas hit med pråmar. En Bayer-anläggning,som vi cyklade förbi, var flera kilometer lång. Med jämna mellanrum gick pipelines, likt stora sugsnablar, ner till floden och matade fabriken med de behövliga kemikalierna. Påverkar detta människorna, som bor och arbetar här? Naturligtvis gör det det, både fysiskt och psykiskt. Tänk att låta sina barn växa upp i denna torftiga miljö, där det vackraste de har är en flod, som inte går att bada i! Samtidigt måste man rodnande medge att vi behöver detta! Varför görs då inte mer för att förbättra miljön här nere?
På något ställe gick cykelbanan genom en hel djungel av blommande fjärilsbuskar, buskar som vi i Sverige betalar massor för på plantskolorna p.ga deras vackra utseende och förmåga att attrahera massor med fjärilar. Här blev buskarna, p.g.a. sin rikliga förekomst, nästan lite ogräsaktiga! Allt är relativt!
Rekordet på hotellpriser från igår blev bara en dag gammalt! Här, i Dormagen, ville de ha 110€ för ett dubbelrum!
Kvällen avslutades på en trevlig thailändsk restaurang med grillade kycklingspett, jordnötssås och grönsaker.

Thailändsk middag.

Lunchsoppa.

Frukosten på hotell "Rheingarten" i Duisburg.